sekarang wan kene brubah demi masa depan wan iaitu blaja sampai berjaya...
for this year...
i have to struggle untuk dapat 8A PMR...
ckp mmg senang but ACTION SPEAKS LOUDER THAN WORDS...
wan nk buat mama n abah bangga ngan wan...
n bila pegi umah sedara mara...
n diorang tanya psl result, mama dpt jawab dgn bangganya...
'anak saya dapat 8A'..
lega hati mendengar...
td pegi umah CIK ANA=adik kepada abah...
UNCLE ROSLI ckp kat anak dia "IJOI"..
"ijoi kena ikut jejak abang EHSAN"...
i was like...
what???..why me??...
that is because i got 5A in UPSR...
n then i started to think what if i cant got excellent result...
would he follows my step...
at first, i think that this is a very heavy responsibility...
but, i have to grab this chance to make my family proud of me....
i am the last of my siblings...
so, i want to show them that im not that useless..
i meant i never felt im useless...
yg penting...
tahun depan nk kene brubah...
nk lebih mendekatkan diri kepada ALLAH...
nk lebih matang dari sekarang..
nk luangkan masa bersama family selagi masih idup...
n i want if i read this entry again next time...
i will smile because i have goal all my AZAM...
the end...




